Effekten av sömntiming på metakognition och sömnkvalitet hos ungdomar

Effekten av sömntiming på metakognition och sömnkvalitet hos ungdomar

Den aktuella undersökningen syftade till att studera de metakognitiva färdigheterna och sömnkvaliteten bland manliga och kvinnliga tonåringar. Det totala urvalet omfattar 108 ungdomar, indelade i 4 grupper på basis av sömntid (A & B) och kön (F & M). Grupp A representerar deltagare som sover före 23:00 och grupp B representerar deltagare som sover efter 01:00. Olika metakognitiva färdigheter mäts med hjälp av Metacognitive Awareness Inventory (MAI), och sömnkvaliteten mäts med Sleep Quality Scale (SQS). Beskrivande statistik och 2×2 ANOVA utförs på erhållna poäng. Resultaten visar att kvinnor får högre poäng än män på deklarativ kunskap, planering, villkorlig kunskap och felsökningsstrategier. Gruppbaserade resultat visar att grupp A får högre poäng än grupp B på olika metakognitiva färdigheter (deklarativ kunskap, procedurkunskap, villkorlig kunskap, planering, felsökningsstrategier, utvärdering), medan grupp B får högre poäng på sömnkvalitet än grupp A. Vidare observeras att kvinnor i grupp A får högre poäng än andra grupper på metakognitiva färdigheter på sömnkvalitet, men män i grupp B får högre poäng. Därför dras slutsatsen att de som sover tidigt har högre metakognitiva färdigheter än de som sover sent.

Sömn är en unik aspekt av medvetandet som utgör beteenden som att lägga sig ner, stänga ögonlocken, vila och vara relativt omedveten om miljön. Det är en biologisk process som regleras av dygnsrytmer — en slags biologisk 24-timmars klocka som är beroende av den cykliska processen dag och natt (Vitaterna et al., 2001). Sömnen består av olika stadier, vilket Hasan et al. (2015) delar upp i två delar: NREM (Non-Rapid Eye Movement) och REM (Rapid Eye Movement). Ungefär 70 % av sömnen sker under NREM, som har fem stadier.

Sömnkvalitet hänvisar till graden av vilouppfyllelse efter sömn. Dålig sömnkvalitet kan resultera i återverkningar som ouppmärksamhet, bristande fokus, sömnighet och yrsel, och kan drivas av faktorer som att sova sent; upplevd stress verkar vara en viktig faktor för låg sömnkvalitet bland elever (Ahrberg et al., 2012). Sömnkvalitet är en avgörande faktor för allmänt välbefinnande och kognitiv funktion. Tidigare studier har visat att otillräcklig sömnkvalitet kan leda till minskad uppmärksamhet, minnesbrist och försämrade exekutiva funktioner (Hsu & Chang, 2022). Dessutom är sömnkvaliteten avgörande för effektiv konsolidering av minne och kognitiva färdigheter, med forskning som indikerar att störningar i sömnen kan försämra inlärning och informationsbehandling (Zhou et al., 2023).

John Flavell (1979) etablerade idén om metakognition, som han definierade som människors medvetenhet och kunskap om sina egna kognitiva processer - "kunskap och kognition om kognitiva fenomen." Enligt Schraw och Dennison (1994) består metakognitiv medvetenhet av två delar: kunskap om kognition och reglering av kognition. Kunskap om kognition innebär att vara medveten om sina tankemönster och felslut och består av deklarativ, procedurell och villkorlig kunskap (Young & Fry, 2008), medan reglering av kognition involverar de verkställande processerna för kognitiv kontroll: planering, informationshanteringsstrategier, förståelseövervakning, felsökningsstrategier och utvärderingsstrategier.